Sida 83
Somnambulism. Det märkvärdigaste symptomet i Hysteri, af Dr. Renard
Ungefär 10 minuter efter min ankomst, hvilka jag tillbragte med betraktelser öfver den sjukas närvarande och föregående tillstånd, blef hon småningom lugn, men orörlig Ögo- nen stodo öppna och stirrande, alla lemnar voro böjliga, liennes utseende var bra, dock saknade bon ännu allt medvetande, likasom förut under konvulsionerne. Hon hörde in- tet, bon såg intet, ja hon kände ej till och med om man stack henne blodig. Ett brin- nande ljus, som hölls tätt framför bennes vidt uppspärrade ögon, förorsakade ej nåi- gon sammandragning i pupillerna, ej heller ringaste rörelse i sjelfva ögonen. Man skrek henne så högt som möjligt i öronen — intet tecken till medvetande. Andedrägten var fri, pulsen oförändrad och fullkomligt naturlig.
Jag ansåg den sjuka för kataleptisk och lyfte, utan att tillsäga någon af de kringstå- ende, som alla voro af samma folkklass med den sjuka, något litet på sängtäcket, och ut- talade mot den sjukas maggrop, med temlig svag stämma, de orden: huru mår ni? Hon svarade med tydlig röst: så der! — Huru länge skall ni än förblifva i detta tillstånd? Det vet jag ej, var hennes svar. — Hvar hör ni mig? Nu upplyfte hon sin venstra arm och pekade på maggropen. Utan att häröfver, | yttra det ringaste, lät jag strax åtskilliga qvin:
Källa: Project Runeberg ·
