Read Runeberg

Handbok för brunnsgäster. Häfte 2

Originalsida 67
Originalsida 67
Originalsida 66
Originalsida 67
66–67

Sida 67

Beskrifning öfver Kongl. Djurgårds-helsobrunn

dana vatten innehålla, som gifva dem egenskapen att snart förruttna.” 2)

”Vattnet kring Stockholms stränder torde mindre vara utsatt för förstämning genom mekaniskt tillblandad orenlighet (emedan djupare sjövatten genom sin rörelse uppslammar och fran-sätter sådana ämnen), än af den ofta inträffande uppsjö, hvarigenom hafsvattnets beståndsdelar inmänga sig med Mälarens friskvatten. Men denna olägenhet hörer till de flera lokala, som icke kunna förändras; likasom sjelfva brunnarnc i staden visserligen icke erbjuda ett verkligen godt dricksvatten, ehuru de flera salter, som göra det mindre välsmakligt, egentligen icke kunna anses skadliga för helsan, annat än för några få sjukdoms-anlag.” 3)

På 1750-talet privilegierades en af baron Reoteriiolm, med flera i kompagnie. gjord inrättning, med uteslutande rättighet, att förse Stockholms stad med Vårhy vatten, emot lindrig betalning för hvarje kanna. 4)

”På Kungsholmen finnes vid och nära invid torget 4 brunnar, af hvilka 2:ne hafva ett godt vatten, och den' ena af dem är för allmänheten tillgänglig, 'samt brunnar med mer och mindre godt vatten i flera egendomar.

*) Yttrande till Kongl. Sundhctskollegii Protokoll, den

19 juni 1827, af Carl Trafvenfeldt.

3) Yttrande af medicinalrådet m. m. M. af Pontin, titt Kongl. Sundhetskollegii Protokoll d. 19 juni 1827.

4) Sedan 1838 lärer ingen större eller allmännare införsel skett af detta särdeles tjcnliga dricksvatten.

Källa: Project Runeberg ·