Sida 19
kallat Gustav III:s staty. Ju mera man vet om de tider och människor, vilka skapat dessa verk, ju fler idéförbindelser skola då sälla sig till det första intrycket och öka njutningen av den hänförande tavlan, där Strömmens sköna rörlighet höjer verkan av slottets sköna fasthet och människornas vimmel omkring den härliga stoden stegrar känslan av konstens eviga, upphöjda liv under tidernas oro och skiften!
Men huru många hundratal — examinerade herrar lika väl som hamnarbetare — gå ej varje dag förbi denna, i hela världen enastående skönhet, utan att den vidgar deras sinne genom en känsla av lycka?!
Intet är en mera obestridlig sanning än att olikheten i bildningsgrad utgör det djupaste av alla klassmärken. Förståelse, tankeutbyle, samkänsla, äro endast möjliga mellan dem, som i någon mån äga liknande livsvärden, och det är bildningsgraden, som framför något annat avgör vilka livsvärden, som för oss bliva de högsta och dem vilka vi således ivrigast eftersträva.
Men det stora misstaget är att tro att den linie, som i detta fall är dragen mellan över- och underklass, skulle vara utmärkt genom rösträttsstrecket eller stiga och sjunka med examensbetygen.
5. Bildningens kännetecken.
Goethe — stiftaren av bildningens religion — yttrar bland många andra djupa tankar om bildningens väsen också denna:
Den råa människan är nöjd, blott hon ser något försiggå; den bildade vill känna, den genombildade även tänka.
Denna sanning vill jag belysa med några exempel.
En obildad människa är mera road av en apas krumsprång än av en tavla som t. ex. Flicka med en apelsin och hon lyssnar hellre till visan om Kalle P. än till
