Sida 4
2. Vad bildning är.
Under de meningsbrytningar, vilka pläga uppstå om begreppet bildning, sammanblandar man ofta fack-bildning med allmän-bildning. För att undvika alla därigenom möjliga misstydningar, vill jag genast och uttryckligt framhålla: att ordet här uteslutande kommer att brukas i mening av allmän-bildning.
Men även sedan man sålunda begränsat ämnets omfattning, återstå dock många stridiga åsikter om vad allmänbildning är. Sålunda framhåller den ene att »folkvett» alls icke är liktydigt med bokvett; att »hjärtats bildning» är oberoende av alla kunskaper och att mången, som i hög grad saknar dessa, kan visa stor ömsinthet och rättvisa, hänsynsfullhet och finkänslighet i samlivet med andra. En annan påstår däremot att ingen kan kallas »bildad», som ej känner vissa allmänna sanningar, såsom t. ex. att solen är större än jorden och att luften består av syre och kväve; att London ligger i en annan världsdel än New-York och att Petersburg är huvudstad i ett kejsardöme, men Paris i en republik; att Gustav Vasa är farfar till Gustav Adolf och att Tegnér diktade under ett annat århundrade än Bellman — samt några hundratusental liknande fakta, samlade från kunskapens olika fält och ordnade i ett visst nödvändigt sammanhang. Den tredje åter påstår att vissa vanor, ett visst skick, ett visst skönhetssinne äro oumbärliga för en var som gör anspråk på att anses bildad. Och man tvistar sålunda om den relativa vikten av hjärtats eller förståndets eller skickets eller smakens »bildning» — men förbiser att, så länge man skiljer de olika moment, om vilka man brukar ordet bildning, kommer man aldrig till en verklig förståelse av vad bildning, i djupare mening, är.
