Sida 196
August Maximilian Myhrberg.
Man har af major Myhrberg sökt göra en general Langermann. Det är att onödigt rikta fantasien på historiens bekostnad; det är att genast komma i delo med den senares biografer, hvilka redan för ses år tillbaka skildrat denne utmärkte krigares öden, uppgifvande obestridliga årtal och data, t. ex. födelseåret 1791 d. 27 oktober i Mecklenburg och dödsåret 1861 den 25 maj i Paris, för alt ej uppräkna de många mellanliggande dagarna för hans bedrifter under ett långt, omvexlande lif.
Men att söka göra en man till mer än han varit, det kan. någon gång vara det samma som att göra honom till mindre än han verkligen var. För mannen i ledet, liksom för mannen i spetsen, samma tapperhet, samma mod. Men samma försakelse eller sjelfuppoffring är det icke. Det är ej mannen i ledet som, i händelse af seger, tar segerns palm. Anföraren, segrande eller besegrad, får ett namn; mannen i ledet oftast intet. »Den obesjungna tapperheten skiljer sig föga från den begrafna fegheten». Detta öde känner man, men ryggar ej ändå. Det är något mer än general, det är något af martyren. Idén för hvilken man kämpar blir ens efterverld.
