Tillbaka Read Runeberg

Minnesbilder [1]

Originalsida 20
Originalsida 20
Originalsida 20
Originalsida 21
20–21

Sida 20

Per Westerstrand

fordras att vara en personifierad uppenbarelse på samma gång af någonting dugligt och allvarligt som medborgare, redbart och pålitligt som menniska, trofast och beskyddande som vän, tillgängligt och lifvande som sällskapsbroder och att som sådan icke blott spela glädje, utan vara glädjen sjelf. Kanske skadar det icke heller att derjemte innehafva någon högre rang i samhället, ty den smickrar mångas fåfänga och ger ett slags relief åt det hela. Detta är, skulle vi tro, den fokus, hvaruti popularitetens alla strålar samla sig, och denna trollspegel, så förgäfves sökt af många, egdes, ehuru osökt, i rikaste mått af honom, den hädangångne, hvars vördade bild vi meddela i dag och på hvars graf vi rista några välmenande runor.

Per Westerstrand, son af en komminister i Ukna församling af Linköpings stift, föddes den 27 febr. 1785, blef student vid Upsala universitet 1803, filosofie magister 1809 samt 1812 befordrad till registrator och aktuarie i kungl. general-landtmäteri-kontoret. Derefter följer under årens lopp en massa kamererare- och revisorsbefattningar, både in- och utrikes, såväl inom embetsverk som vid riksdagar, och hvars uppräknande, fyllande nära tvenne täta spalter uti Post- och Inrikes tidningar, icke här torde behöfva förnyas. Han blef president i statskontoret år 1832, efter att 10 år förut hafva upprättat formuläret till rikshufvudboken, hvilket, antaget af rikets då församlade ständer, förvärfvade honom ett namn såsom en af vårt lands förnämsta räkenskapsförare. Dessutom var han ordförande i flere andra räkenskapsverk, såsom i civilstatens pensionsinrättning, i nya Trollhättebolaget, i kungl. teaterns pensionsinrättning med mera dylikt.

Se der myriader siffror, hvaraf mindre än fjerdedelen hade varit nog för att förqväfva äfven den största poetiska gnista hos mången annan. Men Westerstrand tänkte: jag låter siffrorna tala, men sjunger sjelf, och så blef han en verksam ledamot af musikaliska akademien, förste direktör för kungl. teatern, en befattning som han i 8 år innehade, samt ordförande i Par Brikoll till sin död, och såut gaf han egna dikter jemte metriska öfversättningar från Shakspeare, Corneille, Goethe m. fl., och dessa under det han samtidigt arbetade på en likaledes från trycket utgifven »Handbok i aritmetiken eller sifferräkneläran», för att icke tala om hans förslag till regeringsform för Sverige eller om den samling sångqvartetter, som under namn af »Sillsalaten» gjort sig

Källa: Project Runeberg ·