Sida 82
Magnus Martin af Pontin
Johan Berwald.
Jr^y en hädangångne hade gått ur minnet långt innan han gick ner i grafven; men nog borde han haft anspråk på att ej så lätt bli glömd, anspråk vida mer giltiga än många andras, som vilja eller velat gälla som heroer på den arena som är eller en gång varit deras.
Det torde nu vara för ungefär 25 å 26 år sedan ristaren af denna enkla dödsruna blef personligen bekant med Johan Berwald, den tiden kungl. hofkapellets chef, den tiden också erkänd som vårt lands första musikaliska auktoritet. Berwald yttrade då på skämt dessa ord: »Hela verlden ser mig, men känner mig ej, ty för det mesta är det blott på ryggen man ser mig.»
Men ännu lefver måhända en och annan som, tillhörande hans generation, sett honom en face, eller då han än i konsertsalen, än från den sceniska tiljan på violin utförde den klassiska skolans mästerstycken och bergade väl-förtjenta ymniga skördar af bifallsrop och blomsterkransar, äfven han. Han var då den första violinen i vårt land, och icke träder man gerna af en slump upp på den plats en Du Puy lemnat. Sedan dess har nog Johan Berwald hunnit
Källa: Project Runeberg ·