Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 178
Originalsida 178
Originalsida 178
Originalsida 179
178–179

Sida 178

178 EN TRAPPA UPP OCH

Pa NEDRE huTTEN.

wadd. Nå väl, min kära medbröder; jag ärnar föreslå er ett sätt att åter resa er upp.

kravel (lifligt, i del han

stiger upp). Hvad säger ni?

wadd (stiger upp). Jag kommer för att anbålla om mamsell Kravels hand åt en kapitalist.

kravel. Min dotters! noach. För migl wadd. Åh nej, ditt nöt, för en annan 1

noach. Jag tror min själ han yrar I

kravel (förvånad). Min dotter! Begär ni min dotters hand? (För sig sjelf.) Ah! Jag förstår... det är för hans son — den der oförskämda glopen — jag väntade mig inte denna förödmjukelse.

wadd (slår honom förtroligt på magen). Anstår det inte kommerserådet?

kravel (för sig sjelf). Man kan bli galen!

noach (sakta till Wadd). Han öfverlägger.

kravel (gäckande). Min herre, jag är särdeles smickrad af ert tillbud . . . men olyckligtvis har jag redan lofvat bort min dotters hand. (Återtager sin stolta ton.) Och om hon också vore fri, skulle jag inte skänka henne åt lumpna schackrare.

noach. Hvad säger ni! wadd (blir uppbragt). Schack-rare! — Nå väll Vi skola ha henne mot er vilja.

Källa: Project Runeberg ·