Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 221
Originalsida 221
Originalsida 220
Originalsida 221
220–221

Sida 221

TßEftJK AKTEN.

221

noach (tager nattrocken och mössan på sig). Den här går väl också med i köpet.

katharina. Ack, sådant godt hjerta!

kattklo (till Kravel). Sådana äro vi alla i vår familj.

noach (ställer en kruka och en spilkum på kaminen såsom

kravel (håller ännu Adolfs 1 hand). Värdige unge man, —-; ni har räddat min heder; och ni måste äfven dela min återvunna lycka, ty för min räddning vill jag endast ha att tacka min måg, min son.

adolf (hänförd af glädje). Denna oväntade lycka! emelie. Pappa! wadd (hoppar till af glädje). Se det var kronan på verket!

Källa: Project Runeberg ·