Sida 285
första. akten.
2S1
Trettonde scenen.
APPELLIND. BARKMEIJER. TYRÉN. FRU WINGER. CHARLOTTE. (Alla utkomma hastigt med smörgåsar i händerna, Barkmeijer dessutom med sewett hunden kring halsen och i ena handen en gaffel med en stor stekt fisk pä.)
N
barkmeijer. Det var bestämdt min systerdotter som jag säg i fönstret.
appellind. Och min kusin var med. barkmeijer. Hvilken kusin?
appellind. Farbrors blifvande måg, brukspatron Tegelmark.
barkmeijer. Hon höll den karln under armen. appellind. Hvilken karl? barkmeijer. Han som nyss var här i rummet. appellind. Det var herr Wigilander, det. barkmeijer. Heter han Wigilander?. . . Den stråtröfvarn! Jag ska vigilera honom, jag.
appellind. Kan det vara han som enleverat Wilhelmina? Men hvad ska han göra med min kusin? Han måtte väl inte enlevera honom heller!
fru winger (afsides). Det ligger säkert en intrig härunder, och jag som inte fått vara med derom! barkmeijer. Låt oss genast sätta efter dem! appellind. Ja, skyndom på ögonblicket!
Sång N:o 5.
Mel.: »Ritxcli, Ratsch, fallrallera».
Raskt flyg efter dem Och låt oss genast ta dem hem — Ja, låt oss ta dem hem — Raskt flygen efter dem.
Omöjligt de Nu mera kan undkomma oss.
Källa: Project Runeberg ·
