Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 326
Originalsida 326
Originalsida 326
Originalsida 327
326–327

Sida 326

326

i.åkaren.

rudorf. Det har gått pä drill för honom som vanligt

— hans praktiska lif blir dödgräfvarens gyllene ålder — nej, men det var märkvärdigt — det trodde jag väl aldrig, att jag skulle bli nöjd på en sådan hacka — det var mera lycka än konst!

v. döhlen. Jag hör, att du ämnar ta kandidatexamen, Rudorf; men hvad ska du med den att göra?

RUDORF. Jag tänker gå in i kabinettet för att bli diplomat, som du väl kan förstå — jag tror att svinet är stort, eller hur, era murmeldjur?

dagerfält (itill Hillman och Lovander, i hvilkas - sällskap han närmat sig). Det var högst angenämt för mig att få vara med på herrarnes licentiatsexa. Hvad man .måtte vara-glad, när man fulländat sin kurs!

lovander. Jag försäkrar herr baron, att man andas dubbelt lättare, när man slutat sina studier.

hillman. Slutat sina studier? — Jag tänker, att de egentligen börja nu först. En läkare, som tror sig ha gjort allt, när han tagit sin examen, liknar den, som tror sig kunna simma, derför att han lärt sig simtagen på land. Ämnar herr baron uppehålla sig länge i Upsala?

dagerfält. Det beror på omständigheterna. Jag har rest hit till Upsala för en högst egen affär. — Sedan jag länge flackat omkring här i verlden, ämnar jag nu slå mig ned på någon af mina landtegendomar för att lefva i lugn. När man som jag kommit in på fyrtitalet, blir behofvet af lugn oemotståndligt. — Herr licentiaten är, som jag hört, förlofvad karl. Det är det klokaste en ung man kan göra — man undgår derigenom i tid många förvillelser. Jag känner kommerserådet Möllner och hans familj — det är ett i alla afseenden godt parti.

hillman. Jag var informator der i huset, men min discipel, Möllners enda son, dog för ett år sedan.

lovander. Och Hillman fick hans dotter i ersättning

— han tappade inte på bytet då — hon är minst värd sina hundra tusen i bankomynt.

hillman. Det är väl möjligt, det; men hade hon inte annat värde, skulle jag med nöje afstå henne åt dig.

lovander. Jag skulle ta henne med uppräckta händer, ty bevare mig Gud för att gifta mig med fattigdomen, — nej, då stryker jag genast på foten.

v. döhlen. Kille stryker och du följer med, Rudorf.

Källa: Project Runeberg ·