Sida 331
första akten.
331
Andra scenen.
DE FÖRRE. MARIA (skyndar emot Hillman).
hillman (fattar Marias hand). Hur är det fatt, min goda flicka?
maria (under tårar). Min mor — min arma mor har förlorat sansningen! — Hon känner inte mer igen mig.
hillman. Skynda dig hem — jag skall strax komma till din mor — i din sorg öfverdrifver du faran.
maria. Nej, nej! — Dä en mor inte mer igenkänner sitt barn — sitt värnlösa, öfvergifna barn — då —
hillman. Gå nu hem, stackars Maria, det här larmet har ingenting hugsvalande för dig. (Leder Maria till dörren.)
rudorf (hejdar Maria). Nej, men se vår vackra Maria då — dina granna ögon äro ju alldeles förstördal
•flere studenter (omringande Maria). Vackra Maria! — En skål för vackra Maria!
hillman. Tyst, hon kommer från sin moders sjuksäng!
(Mana går.)
Tredje scenen.
DE FÖRRE (utom Maria).
rudorf (till Dagerfält, afsides). Om det inte generar min hedersbror, så var god och låna mig en tia banko tills i morgon.
dagerfält. Åh, inte generar det just. (Afsides.) De der brorskålarna i Upsala kosta pengar, märker jag. (Tager upp plånboken och bläddrar deri.)
rudorf (tittar i hans plånbok). Det skimrar som' en morgonsol i brors plånbok — ack, om den finge gå ner i min kassas ocean! — Der ha vi två nummerkarlar af gula gardet — det vore synd att åtskilja ett så vackert par — hit med båda tiorna, så blir det jemnare.
dagerfält (afsides). Det var en något för näsvis bror, den der. (Högt.) Så tag dem då (ger Rudorf sedlarna) och slit dem med helsan.
rudorf. Jag borde kanske ge revers för dödsfalls skull; men mellan goda vänner är det inte så noga. Välkomna,
Källa: Project Runeberg ·
