Sida 457
JCN FÖDELSEDAG PÅ GÄLDSTUGAN.
457
krafter (sakta till frun). Var trankil! Han tror att jag är min bror; men hvarför blef ni sä förvånade, när ni fick se den herrn?
rosalie (häftigt). Han liknar så mycket min älskade Heine.
kräfter. Bara inte likheten också sträcker sig till finanserna. Herr Engel berättade för mig, att Heine ska vara den förträffligaste menniska.
engel. Verzeihen siel Ich bin eben der Mann, der am wenigsten sein Lobredner sein darf... (Afsides.) Fördömda belägenhet!
kräfter. Men hvarför talar herrn tyska, frågar jag ännu en gång?
engel (med palos). Warum? Haben sie je ein Warum in meinen Thaten, Thun und Treiben wahrgenommen? — Ich werde wom Instincte regiert! Verstehen sie? — Nicht aber von dem groben, gemeinen, thierischen Instincte. — Nein, mein Herr! Nein, meine Damen! — Der Funke der Freundschaft, der Magnet der Liebe, der Ruf der Tugend, diese sind die Mächte, die mich mächtig hinziehen und meine Seele übermächtigen. Ich habe geendet. (Slår sig för pannan.) Uff!
kräfter. Gud bevare oss väl! Den menniskan är alldeles förryckt!
frun. Jag vet inte om jag drömmer eller är vaken. rosalie. Nej, pappa, du förstår honom inte! . . . Mamma, han är oskyldig, tro mig. — Det hvilar ett moln öfver våra öden.
engel (sakta till Rosalie). Rosa! Darf ich allein mit dir sprechen?
rosalie (hemligt till honom). Ich will sehen was ich machen kann. (Pekar på sidorummet). Gehe darein, mein Freund!
engel (går till sidodöiren, men vänder sig om). Danke recht sehrl Bald wird sich Allés aufklären: der Schein wird schwinden, das Gute wird sich entfalten — und — und das Glück —- Gliick . . . (För sig.) Den största lyckan vore att väl slippa härifrån. (Springer in.)
Källa: Project Runeberg ·
