Sida 462
462
ICN FÖDELSEDAG På GÄLDSTUGAN.
dardanell. Är det af kärlek man sätter folk inom lås och bom? — Hvem är ni då kär uti?
serberus. Det är kuriöst — men jag kan inte hjelpa det; jag är alldeles galen i mamsell Rosalie Kräfter — det har kostat mig mycket, det.
dardanell. Har ni då gifvit henne så mycket? serberus. Nej, visst inte, men jag har öfver ett år hållit fadern på detta ställe, och i dag skaffade jag hit hennes älskare också. •— Kan det inte vara nog, det?
dardanell. Hvad för slag?... Är det inte herr Rasperson som satt in stadsmäklaren?
serberus. Jo, men för min räkning. — Jag kunde ju inte låta flickan veta, att jag förde hit fadern.
dardanell (svänger sig omkring). Ha, ha, ha! Det är förträffligt! . . . Och jag som nyss . . .
Jag är här, Jag är der, Öfverallt der jag är Flykta sorger och besvär.
Ypperligt! . . . Ha, ha, ha!
serberus. He, he, he! Inte sannt! ... Var det inte en ypperlig spekulation ?
dardanell. Men jag kan inte begripa, hvarför herrn väljer så'na medel för att bli älskad?
serberus. Hvad skulle jag göra? — Fadern hotade att kasta mig på dörren, fast jag är hans egen värd. Jag måste derför på något sätt bli af med honom, för att kunna göra mig älskvärd utan att behöfva riskera armar och ben.
dardanell. Och det lyckades?
serberus. I början! — Jag visade mig såsom familjens välgörare och lät hyran stå obetald; men för att få tillfälle att tala med flickan och göra mig omtyckt, gick jag dagligen ner och kräfde dem.
dardanell. Det förvånar mig, att min herre inte för längesedan besegrat den sköna, då herrn användt så många ypperliga medel.
serberus. Oförmodadt blir hon nu bekant med en probenröjter från Göteborg, som heter Engel — min onde engel. — Han ger sig ut för att vara en rik berlinare med namnet Heine.
Källa: Project Runeberg ·
