Sida 469
JCN FÖDELSEDAG På GÄLDSTUGAN. 469
serberus. Ni vet inte det. — Men denna sjal, som er dotter bär — denna hatt — denna guldkedja —- denna — frun. ä' presenter af hennes fästman — serberus. Som jag fått betala i andra hand, ty denna fästman är en probenröjter, en handelsexpedit från Göteborg, som gjort skuld hos kreti och pleti, för att lura oss allesammans.
kräfter. Rosalie, hvad menar han med det? rosalie (med en föraktlig blick på Serberus). Dåliga menniska| . .. Jag föraktar er! (Till Engel.) Sprech, mein ge-liebter Heine 1
krafter (bestört). Heine I. . .• Han? (Utom sig.) O, ett ljus uppgår för migl . . . Den rike friarn har upplöst sig i en probenröjter|
rosalie. Sprech, mein Geliebterl ... Ich bitte, ich be-schwöre diehl ... Du bist — —
engel (kastar sig på knä). Förlåt mig! rosalie (skrikande). Han talar svenska!... Jag dör!... (Sjunker i sin mors armar.)
kräfter (till Engel). Herre, ni har vågat bedraga min dotter!
engel (ännu på knä). Er dotter? kräfter. Ja, just min dotter, herre! engel (springer upp). Ar ni den rike fadern, som är ute på långresor! — Så farväl då, rikedom! — Alla mina sköna förhoppningar sitta på gäldstun. Men Rosalie — rosalie. Bort från mina ögon, herr probenröjter! serberus (glad). Det är det enda reela nöje jag haft för mina pengar!
engel. Är detta din kärlek? Jag har ruinerat mig för din skull, och nu förskjuter du mig!
rosalie (mildt). Har du älskat mig? engel. Ja, så högt — att jag förlåter dig allt! rosalie (hänryckt). Då är jag åter din! kräfter. Det är godt och väl det; men hvad skall det väl bli af ett parti, som afslutas på detta ställe? Ni har ju ingenting att betala era skulder med? engel. Ingenting.
serberus (leende). Det är alltför litet det.
Källa: Project Runeberg ·
