Sida 68
68
positivfat ären.
sparch (till andre kyparn). Hon slår elfva i taget — allt i ordning ju?
kyparn. Ja, herr löjtnant!
sparch. Godt! På slaget elfva stängs källaren och ingen käft släppes in för i afton mer!
kyparn. Ingen — men bara jag inte får förargelse. sparch. Det svarar jag för — hederligt med drickspengar.
kyparn. Drickspenningar? — Det bryr jag mig inte stort om; men det ska bli roligt att spela Knäcksell ett spratt — han är en fiende till alla reformer — en devuerad, en rojalist, som inte begriper det allra minsta. sparch. Ja, visst är han det!
kyparn. Man kan icke tala ett ord med honom i allvarsamma ämnen — han vet inte hvad en konsionell stat är, han känner inte mera till politik än skorna jag går i.
sparch. Oförlåtligt--som sagdt är — klockan
elfva — (Går och sätter sig vid första bordet, helsande förtroligt på dem som förut sitta der.)
knäcksell (kommer med bålen, åtföljd af kypargossen, som bär glasen — han är något sväfvande på målet). Se här en som står i mantal, ska jag säga.
sparch. Tack, herr Knäcksell — men — (stiger upp) ett ord, herr Knäcksell — är inte herrn född i Stockholm? knäcksell. Jo, det är jag visst, det. sparch. Gick inte herrn i en skola som — knäcksell. Jakobs skola, ja. sparch. Jakobs, — så var det.
knäcksell. Hos magister Bollsten, han som gaf så duktiga handplaggar.
sparch. Bollsten, ja, hvem mins inte magister Bollsten! Har inte herr Knäcksell Jonas i dopnamn?
knäcksell. Jo, det har jag, fast de kalla mig för Jöns. sparch. Känner inte herr Knäcksell igen mig? knäcksell. Ne-ej — jo, jag tror väl att jag sett herrn förut, men jag mins inte på hvilket ställe. sparch. Löjtnant von Sparch.
knäcksell. Sparch? Jo, jag har känt flera med det namnet, jag.
sparch. Vi äro ju gamla skolkamrater — Herre Gud! Det är många år se'n dess, men barndomsminnet är långt,
Källa: Project Runeberg ·
