Sida 11
FÖRORD.
Sveriges förvaltningshistoria är ännu oskrifven. Inom den historiska litteraturen söker man förgäfves efter en framställning af den svenska administrationens utveckling, och de juridiska författare, som systematiskt behandlat den gällande förvaltningsrätten, hafva endast i mer eller mindre kortfattade ingresser eller spridda antydningar tagit hänsyn till dess äldre skeden. Hartmansdorffs historiska inledningar till åtskilliga kapitel i den reservation han såsom ledamot af kommittéen för organisation af rikets styrelseverk år 1823 afgaf mot kommittéens förslag utgöra faktiskt den mest omfattande undersökning vi inom detta område äga, men denna rör egentligen endast de centrala ämbetsverken och är naturligt nog helt öfversiktligt hållen, framför allt i fråga om äldre tider. I arbeten öfver statsförfattningens historia i dess helhet har förvaltningens organisatoriska utveckling endast fått en jämförelsevis undanskymd plats, och än mindre uppmärksamhet har egnats den samma i de sammanfattande öfversikterna öfver Sveriges häfder.
Bristen på systematiska framställningar af den svenska förvaltningshistorien är förklarlig nog med hänsyn därtill, att de nödiga förarbetena för dylika framställningar ännu icke blifvit gjorda. Af monografier och detaljundersökningar, som kunna sägas helt eller delvis röra förvaltningshistoriska ämnen, finnes endast ett fåtal, och de flesta af dessa äro af äldre datum samt motsvara i följd däraf icke den nutida vetenskapens fordringar på kritik och metod.
Här föreligger således ett så godt som obearbetadt fält för forskningen, och ett fält, från hvilket många bidrag böra vara att hämta till vårt lands inre historia. Intresse för hithörande frågor bragte mig på den tanken att söka lämna ett sådant bidrag, och jag vände mig i detta syfte först till Karl IX:s och Gustaf Adolfs tidehvarf, hvars betydelse för regeringsmyndighetens organisatoriska utveckling ju är i ögonen fallande. Odhner har i Sveriges inre historia under drottning Christinas förmyndare (Sthlm 1866) uppdragit grundritningen af dess sista, afgörande skede, det som har sin slutepok i 1634 års regeringsform, men någon mera ingående undersökning af hela tidehvarfvet ur förvaltningshistorisk synpunkt
