Sida 276
IV.
Nya centrala förvaltningsorgan.
Inom centralförvaltningens allmänna utvecklingsgång hafva upprepade gånger nybildningar för speciella administrativa behof framskymtat vid sidan af de planerade allmänna regeringskonseljerna och riksstyrelsens redan existerande organ, kansliet och kammaren. Det är i full öfverensstämmelse med det svenska konungadömets uråldriga karakter och det krigsfyllda tidehvarfvets kraf, som dessa nybildningar, frånsedt den kungliga nämnden, så godt som uteslutande äro till finnandes inom krigsväsendets förvaltning.
De ansatser till marskämbetets modernisering, som framträda i hofordningsförslagen, äro i detta hänseende först och främst att anteckna, ehuru de icke ledde till något praktiskt resultat. Krigsrådstiteln upptogs af Erik XIV, men ej för att såsom under Gustaf I beteckna en administrativ post, utan såsom utmärkelse för en högtbetrodd kommenderande general. Den förekommer sedan äfven under Johans regering, synbarligen i liknande betydelse. Mönsterherrar tillsattes fortfarande för
