Sida 251
III.
Kammaren.
När titeln öfverste räntmästare visar sig i förteckningen öfver hertig Eriks svit på den planerade friarefärden till England år 1560, finnes ingen antydan om dess betydelse. Genom själfva namnet anknyter sig dock denna värdighet otvetydigt till den förut förekommande titeln räntmästare, och öfverste räntmästare bör alltså närmast beteckna en högre funktionär af samma art som räntmästaren, d. v. s. för uppbörd och utgift af konungens kontanta inkomster.
Äfven när sedermera Gabriel Kristersson uppträder såsom faktisk innehafvare af öfverste räntmästarens ämbete, stå till en början inga närmare upplysningar om detta att vinna. Först i hofordningen föreligger en instruktion för det samma.
Enligt denna skulle öfverste räntmästaren öfvervaka hela riksens uppbörd i penningar och varor och infordra alla restantier, vidare draga försorg om de inhemska varornas försäljning och om inköp af sidengewant, kläde och annat, som för hofvet samt krigs- och slottsfolket behöfdes, och ändtligen förestå samt ansvara för aflöningen af hela denna personal. Hans åligganden rörde alltså verkligen uppbörd och utgift, men icke blott i
