Ett år i Sverige

skifva, öfverdragen med rödt tyg. som sedan betäckes med det hvita hufvudklädet, lagdt deröfver i veck, genom hvilka, der klädet är enkelt, den röda kullen framlyser. En annan utmärkelse hafva gifta hustrur i bruket att bära ringar. Sådana nyttja aldrig flickor; till och med förlofvade endast efter första lysningen. Genom sina perlband, halskedjor och bröstnålar taga de dock sin skada igen. Flickornas sätt att kläda sig är i allmänhet utmärkt vackert. Den unga flickan på pl. 34 är från trakten kring Ronneby. Hon vandrar just öfver bron, vid det namnkunniga vattenfallet. Från de höga, branta klipporna nedstörtar det med våldsam fart bakom henne. Hennes drägt visar i allmänhet ungdomens sommardrägt i de flesta trakter af Blekinge. Det nätta och korta snörlifvet, merendels af svart siden eller sammet med hvita siden- eller silfverband, sitter vid nedre kanten tätt åt lifvet och gör derigenom den smarta och smala växten synlig, samt höjer barmen. Klädseln tycks i allmänhet vara es blandning af stads- och bonddrägt, hvilket i synnerhet omkring Ronneby är fallet. I aflägsnare trakter af Blekinge är den, med bibehållande af de vackra formerna, likväl mera rent landtlig. Hufvudbonaden, eller den så kallade walken, som flickan bär, hvilken vi aftecknat, utmärker att hon antingen som brudpiga utgjort någon bruds hedersfölje, eller varit för dagen ungfadder eller af någon annan högtidlig anledning tagit på sig den, ty till vanlig söndagsdrägt hör den egentligen icke. Den brukas för öfrigt endast af flickor och består af en vid skärm eller skifva, klädd med rödt kläde samt öfver hela kullen med konstgjorda blommor. Kanten är af silfver. Vid håret fästes den med band, hvilkas kanter äfven hafva inväfda silfvertrådar.

Flickorna nyttja håret utslaget, sedan det förut blifvit upplagdt i lockar eller flätadt, om det ej af naturen är krusigt. Dessutom nedhänga från hufvudbonaden tvenne eller flera band, merendels ljusröda, fördelta mellan lockarna. Nätta skor med silfverspännen fullända den vackra klädseln. Hvilken skillnad röjer ej en Blekingflickas och en Dalkullas drägt! Huru olika lefnadsvilkor och olika inflytande från de högre stånden antydas icke i dem båda!