Ett år i Sverige

Vi hafva förut nämnt om den snygghet, som råder i den egentliga Blekingsallmogens boningar. Man finner i denna provins ännu här och der de fordom allmänt brukliga Ryggåsa-stugor eller sådana, der rummet, utan något inre platt tak, endast eger det yttre, på sparrar hvilande, brutna stugutaket. Sådana förekomma äfven i Skånska skogstrakter. De äro utan tvifvel helsosammare än de så kallade loft-stugor, som i nyare tider blifvit allmänna, hvilka, låga och trånga, med små, merendels tillspikade, fönster, instänga luften och hindra den för helsan så nödiga vädervexlingen. Röken från spisen eller oset af de stickbloss, som ofta brännas i stället för talgljus, har i dem intet aflopp, utom genom dörren. I Ryggåsa-stugorna stiger röken opp under det spetsiga taket och utgår genom fönstret, vanligen på takets södra sida, samt besvärar således icke andedrägten . Orsaken att mången smittsam sjukdom i fordna tider, oaktadt dåvarande brist på läkare, icke härjade bland allmogen så förfärligt som nu, torde till stor del finnas i den sundare luft, som i deras boningshus kunde bibehållas. — Den invändiga sidan af taket i dessa stugor är af hyflade bräder och sparrarna väl glättade. Till helger eller högtider skuras det — liksom ett golf. Derigenom förvandlas dess af rök merendels bruna färg till en gulaktig, och får utseende af betsning. Det gamla bruket att behänga väggarna med hvita tyger, då stugan skall vara klädd, är i Blekinge, likasom i vissa trakter af Skåne, ännu gängse och på sednare stället med randigt tyg af ett eget dertill bestämdt slag. Vi återfinna här de förnämas sed under medeltiden att pryda rummen med lösa tapeter, som kunde nedtagas och föras från ett slott till ett annat. Sådana tapeter voro merendels af siden eller annan dyrbar väfnad. Bonden nedtager också sina tapeter, sina hvita lakan — men för att tvättas. Det sker vanligen tvenne gånger om året, hvarefter de till någon stor helg — Jul eller Påsk — åter uppsättas. Sommartiden prydas de kring fönstren med löf och blommor. I några af Sveriges norra provinser nyttjas äfven lakan till väggbeklädning, men endast omkring högsätet vid bordet, då en del deraf äfven fästes i taket såsom thronhimmel, prydd i hörnen med pappersblommor och bandrosor.

Äfven den gamla medeltidens herrskaps-sed att vid högtider bekläda bänkarna med lösa dynor se vi nu flyttad till bondstugorna, der i främsta hörnet och vid