Sida 3
Förord ...
djur en ytterst tröstlös anblick. Utanför dessa Öar ångade Vega och Lena fram genom haf, som aldrig förut plöjts af någon fartygsköl. Is hindrade icke färden; däremot måste fartygen flere gånger stanna för dimma. En sådan tvang expeditionen att vid halfön Taimyr ligga nära fyra dygn för ankar. Tiden användes till allehanda undersökningar, i synnerhet af omgifningens djur- och växtlif. Medan landet i detta afseende i de arktiska trakterna är ytterst fattigt, vimlar däremot haf vet af en mängd omväxlande djurformer, hvilka trifvas utmärkt, oaktadt vattnet där har en tempera' tur under noll grader. Så snart dimman något skingrat sig, lyftes ankaret, och redan den 19 aug. uppnåddes Asiens nordligaste udde, Kap Tscheljuskin. Nu syntes den svåraste delen af färden vara tillryggalagd.
Härifrån ville Nordenskiöld fara rakt åt Öster for att taga reda på, om icke något hittills okändt land funnes mellan Taimyr-halfön och Nysibiriska öarna. Denna kurs visade sig dock vara omöjlig: hafvet var öfverallt utom närmast land uppfylldt af is. Det återstod således endast att fara längs kusten. Färden fortsattes till Lena älfs mynning, där Vega tog afsked af ångbåten Lena, som begaf sig uppför älfven. Vega ilade nu allena öfver det isfria hafvet med frisk vind i seglen mot sitt mål. Vid den syd' ligaste af de Nysibiriska öarna möttes tät is, som hindrade de resande att gå i land. Ön är uppfylld af klippor och berg, på det mest fantastiska sätt söndersprängda; grupper af torn och pelare höja sig öfver den söndersplittrade berggrunden. Äfven fastlandet mi dt emot är bergigt.
Under de närmast följande dagarna mötte Vega endast obetydlig is. I närheten af Björnöarna, utanför Kolyma-älfvens mynning, blef isen åter tätare; men först vid Kap Schelagskoi började den svåraste delen af färden. Ofta spärrades vägen af stora isblock, som stodo på grund. Då måste fartyget taga sats och med full fart ränna mot dessa för att maka dem åt sidan. Det fordrades Vegas styrka för att kunna uthärda sådana stötar. Nätterna hade numera blifvit så mörka, att fartyget till natten måste förtöjas vid något isflak. Äfven om dagen var det ofta tvunget att ligga stilla till följd af dimma och is. Vid Nordkap eller Irkaipij måste vi dröja sex dygn. Dessa uppehåll blefvo dock nyttiga för
Källa: Project Runeberg ·
