Sida 139
Förord ...
Midt under fårafvelns och åkerbrukets utveckling framträdde en ny faktor, som åstadkom ett ofantligt stort framsteg, äfven om den samtidigt verkade störande på de två nämnda näringsgrenarna.
Aret 1851 blef i flera hänseenden ett bemärkelseår i Australiens historia. Då upprann nämligen för den nya kontinenten en guldålder i ordets egentliga mening genom upptäckten af de ofantliga guldlagren i Ballarat ocli Bendigo.
I Ballarat fann man i början guldet på vanligt sätt i en flodbädd; men detta uttömdes; man stötte på ett tjockt lager af lera under flodsanden och lämnade därför arbetet för att se sig om efter nya fält. Lyckligtvis fick en af guldgräfvarne, som dröjde efter, den idén att arbeta sig igenom lerlagret, och han stötte då plötsligt på ofantliga massor af guld i flodens gamla bädd. Under århundrade efter århundrade hade här i klippfördjupningarna guld af-satt sig, hvilket strömmen fört med sig från bergen. Sådana fördjupningar eller »fickor» kunde ofta innehålla guld för hundra tusen kronor. Ballarat blef inom en månad den rikaste guldgrufva i världen. Guldfebern steg till riktigt raseri. Melbourne låg till hälften öde; folk af alla samhällsklasser och från alla världens hörn lämnade sina anställningar och sina hem för att söka lyckan. I Melbourne gick det till och med så långt, att polisbetjänterna sprungo från sin tjänst, ämbetsmännen från sina byråer och sjömännen från sina skepp.
Men ehuru koloniernas befolkning öfverallt strömmade till guldgrufvorna och eu normal utveckling af förhållandena därigenom för en tid hämmades, fick dock Australien snart mer än ersättning därför genom den kolossala invandringen utifrån. Aret efter guldupptäckterna ankommo mer än 100 tusen utvandrare till Victoria, som således fick sin befolkning fördubblad och de följande fem åren femdubblad. De guldfynd, som gjordes, voro också tillräckliga att förklara denna folkström. Under de följande tio åren producerades guld till ett värde af 1,800 millioner kronor ensamt i Victoria.
Naturligtvis hade penningarna under sådana förhållanden blott ringa värde. I guldgräfningens första tid rullade guldmynten som kopparslantar. Så kunde en hårfrisör få ett pund sterling (18 kr.), för att han klippte liåret på en
Källa: Project Runeberg ·
