Sida 33
Förord ...
bebo de afloppslösa områdena, i jämförelse med dem, som äro bosatta i de länder, som äga aflopp, visar, af hvilket utomordentligt stort inflytande denna olikhet varit på folkens utveck ling. Det är därvid tillräckligt att påpeka, att alla gamla tidens kulturer uppstått i dränerade områden: Kina, Indien, Egypten, södra Europa. De afloppslösa områdenas inbyggare hafva däremot länge varit dömda till ett nomadlif, och många af dessa folkslag hafva icke ens ännu i dag höjt sig öfver nomadens ståndpunkt. Jag erinrar här endast om Central-Asiens turkmener, usbeker, kalmuker och öfriga mongoliska stammar. I själfva verket är också nomadlifvet det naturliga för alla stäppens folk; omsorgen om hjordarna fordrar e^t oupphörligt ombyte af betesmarkerna. Nomaden känner intet hem, därför har han sitt hem öfverallt.
Mongolerna.
Mongolerna bo i ett land, hvilket visserligen äger ett föga afundsvärdt, men dock icke dess mindre hälsosamt klimat; de äro främmande för det civiliserade lifvets rastlösa buller och från barndomen vana vid fäderneöknens hårda mödor och rena luft; därför äro de fysiskt ganska starka, äga en god hälsa och uppnå icke sällan en hög ålder. Öknens äkta son, stammongolen, är alltid frisk, sorglös och lycklig, då han tumlar om på sin häst öfver de ändlösa slätterna.
I sin helhet skiljer sig det mongoliska folket från i dess grannskap boende nomader därigenom, att de hafva uppnått ett jämförelsevis högre stadium af utveckling, har egen skrift och tryckta lagar, studera tibetansk grammatik och religiösa frågor, med ett ord: hafva arbetat sig upp till en tydlig, ehuru förkrympt kul tur ställning. De mongoler, som bo i det egentliga Kinas närhet, hafva rönt mycket inflytande af kineserna såväl till det yttre, som än mer till sin moraliska halt. Ett dylikt sedefördärf varsnar man vid första Ögonkastet äfven bland de mongoler, som vandra omkring vid Sibiriens gräns. Såväl af ryssarna som af kineserna uppfånga de blott de dåliga sidorna af civilisationen, utan att förändra sina forna råa och dåliga böjelser.
Geografisk Läsebok. II. 3
Källa: Project Runeberg ·
