Tillbaka Read Runeberg

Geografiska skildringar för skolan och hemmet. Del 2. Asien och Australien

Originalsida 32
Originalsida 32
Originalsida 32
Originalsida 33
32–33

Sida 32

Förord ...

Till sist skola vi nu uppställa den frågan: Hvilka äro de omständigheter, som betinga ett kontinentalområdes af-loppslöshet? Kartan visar, att afloppslösa områden finnas, som sträcka sig ända till 600 nordlig byedd och till öfver 40° sydlig bredd. De äro således uteslutna endast från de kalla zonerna. Hvad höjden öfver hafvet angår, så finner man dem intaga områden, hvilka såsom stycken af det Aralo-kaspiska området, äro belägna vid eller under världs-hafvets ythöjd, likaväl som sådana, hvilka såsom Tibet äro belägna på tre till fyra tusen m:s höjd öfver hafsytan. Hvar-ken den geografiska bredden eller höjden öfver hafvet är således bestämmande, om också ett närmare ingående på förhållandena tydligt visa, att båda dessa faktorer utöfva stort inflytande.

Då man betraktar den topografiska byggnaden af flera afloppslösa områden, finner man, att densamma har en utpräglad bäckenform, därigenom att betydliga bergskedjor begränsa ifrågavarande bäcken och utestänga dem från hafvet. Sådant är fallet med de centralasiatiska bäckena, såsom Tibet och Tarimbäckenet. Man skulle däraf kunna förledas att tro, att det är den geografiska eller kanske riktigare den topografiska byggnaden, som gör dessa bäcken till afloppslösa. Så är likväl ej fallet, ty det är ju tydligt, att om nederbörden inom ett sådant bäckenområde vore tillräckligt stor, så skulle de inom detsamma belägna sjöarna växa, till dess att vattnet öfverstege den lägsta punkten af bäckenets kant; därigenom skulle ett aflopp till världshafvet inträda, saltsjöarna öfvergå till färskvattensjöar, och alla egenskaper hos ett afloppslöst område försvinna. Det är således endast mängden af nederbörd, som bestämmer, huruvida ett område får aflopp till hafvet eller ej.

Och därmed hafva vi kommit till det väsentliga villkoret för ett områdes afloppslöshet : att afdunstningen skall vara lika stor som nederbörden. All nederbörd inom området afdunstar, och intet blir öfver, som kan afrinna till världshafvet. Inom de områden, som hafva aflopp till Oceanen, är däremot afdunstningen mindre än nederbörden, och det är just öf verskottet af nederbörd, hvilket af rinner till hafvet.

Eedan en flyktig blick på de olika folkstammar, som

Källa: Project Runeberg ·