Sida 45
Förord ...
den frågan på mig: Hum många århundraden af framsteg skilja dig från dessa människor? Huru oemotståndligt är icke det mänskliga ingeniets kraft, då de nuvarande européerna hunnit utveckla sig från dylika väsen, som antagligen äro våra aflägsnaste förfäders likar. Med slö förvåning betraktade mig Lob-nors vildar, men icke mindre intresserade de mig. Det var så mycket tilldragande och ursprungligt i allt, som omgaf mig vid denna aflägsna, okända sjö i kretsen af detta folk, som lifligt påminde om mänsklighetens tillstånd i längst försvunna tider.
Tibets natur.
Den storslagna natur, som öfverallt möter oss i Asien vare sig i form af de sibiriska skogarna, de ändlösa öknarna, de vilda bergen eller de häftiga och långvariga stormarna, är äfven betecknande för Tibet. Denna ofantliga högplatå, som ligger 3,900 till 4,500 m öfver hafvet, utgör underlaget för de väldiga bergmassor, hvilka i de väldigaste alpformer upptorna sig i dess midt. De nå molnen och utgöra en värld, hvars klimatiska och geografiska förhållanden hittills äro alldeles okända, ja, dess särskilda delar äro för vetenskapen mera främmande än den synliga ytan af månen.
Klimatet, terrängen och den förtunnade luften bjuda den europeiska resanden de största svårigheter. Därtill komma de hinder, som den fientliga befolkningen lägger i hans väg. Blott genom att uppbjuda hela sin kroppskraft och viljestyrka lyckas det honom att öfvervinna dessa berg af hinder och intränga i det otillgängliga och ogästvänliga landet.
Den tibetanska högplatån begränsas i norr af Kyen-lyn, i söder af Himalaya och sträcker sig från Karakorum i väster till det egentliga Kina i öster. Man kan indela Tibet på grund af olikheterna i dess topografiska karakter i tre delar: den sydliga, omfattande den högslätt, där de tre floderna Indus, Satledsch och Bramaputra hafva sitt öfre lopp, den nordliga, som omsluter en oafbruten slätt, och den östliga, som innefattar de alpartade bergskedjor, som nå Kinas gränser.
Källa: Project Runeberg ·
