Förfalskningar af närings- och njutningsmedel

FÖRFALSKENINGAR AF ANIMALISKA NÄRINGSMEDEL. 15

Ännu större är faran för dåligt kött i form af korf och diverse köttkonserver. Dessa artiklar borde beredas endast af kompetenta personer och de vid beredning använda slaktdjurens tillstånd alltid kontrolleras. I alla händelser bör kött äfven i konserverat tillstånd icke vara ör lukt och smak motbjudande och får icke reagera alkaliskt. Förutom användandet af dåliga råvaror (skämt kött, köttaffall etc.) har man vid korffabrikat att taga hänsyn till den ej sällan förekommande tillsatsen af mjöl, äfvensom antiseptiska ämnen och konstgjord färgning. Hvad mjöl beträffar, så anses visserligen, att en mindre tillsats däraf af c:a 2 à 3 proc., som i vissa slag ej så sällan förekommer, ej i någon afsevärd mån minskar näringsvärdet, såvida tillsatsen ej skett för att höja profvets vattenhalt, i hvilket fall mjöltillsatsen sker i form af klister. Principielt måste man dock fasthålla, att en vara, som utbjudes såsom ren köttkorf, ej må innehålla något mjöl, utan bör halt af andra än köttbeståndsdelar på något sätt af varans namn angifvas, t. ex. ärtkorf, grynkorf etc. För att påvisa en halt af mjöl eller stärkelse utrör man ett prof af korfmassan med vatten till en tunn gröt och försätter den häraf utprässade mjölkaktiga vätskan med joalösning (t. ex. en lösning af jod i jodkalium), då vid n/orvaro af stärkelse en tydlig blåfärgning inträder. De antiseptiska ämnen, som bruka användas i korf, äro förutom det oskadliga koksaltet bufvudsakligen borsyra och någon gång salicylsyra. Tillsatser af andra dylika ämnen än koksalt är ägnat att väcka misstankar och bör ej tillåtas, emedan de dels ofta ske för att, då skämda råmaterialier användts, hindra vidare försämring och dels vid fortsatt bruk kunna invärka störande på matsmältningen etc.*)

*) För påvisandet af borsyra extraheras korfmassan med sprit, och lösningen afdunstas efter tillsats af kalkmjölk till torrhet, hvarpå förfares på samma sätt som angifvits vid undersökning af mjölk på halt af borsyra. För att påvisa salicylsyra extraheras massan äfvenledes med sprit, och lösningen afdunstas efter kalkmjölktillsats tills all alkohol aflägsnats. Härpå tillfogas svafvelsyra, så att massan blir sur, hvarefter skakas i ett profrör med eter. Den härvid erhållna eterlösningen lämnas att afdunsta i en bägare, då på väggarna utkristalliserar salicylsyra, som dessutom lätt kan igenkännas genom att lösas i vatten och tillfogande af några droppar af en järnkloridlösning, då en violett färgning inträder.