Förfalskningar af närings- och njutningsmedel

FÖRFALSENINGAR AF VRGETABILISKA NÄRINGSMEDEL. 19

vud taget äro fackmännen ense uti att skarpt fördöma dem, och de äro äfven genom lagstiftningen förbjudna.*) För att upptäcka mycket små mängder hvetemjöl i rågmjöl och tvärtom kan man enl. Wittmack förfara på följande sätt: 1 gram mjöl uppvärmes med 50 kubikcentimeter vatten till 620 och undersökes mikroskopiskt i hvad mån

*) För att bestämma halt af mineralämnen kan man inaska ett afvägt prof, väga de härvid kvarblifvande mineralämnena (askan) och jämföra den erhållna halten med den hos mjöl normala (i finare sorter hvete- och rågmjöl O,5 à 1 0/6, i gröfre upp till 3 90/0). Äfven kan man betjäna sig af det s. k. kloroformprofvet samt följande specialprof. För att medels kloroformprofvet påvisa halt af mineralämnen försättas 3 à 5 gram af det torkade mjölet i ett spetsglas eller en resgenscylinder med sin 10-faldiga mängd kloroform, blandningen omskakas och 30—40 droppar vatten tillfogas, hvarefter ånyo omskakas. Uti hvila stiger då mjölet småningom uppåt ytan såsom specifikt lättare, under det att de mineraliska tillsatserna sjunka till botten. Då emellertid de sistnämda delvis medryckas af mjölet, bör mjölskiktet då och då medels en glasstaf omröras. Sedan de olika lagren afskilt sig, tillfogar man 10—15 droppar saltsyra till mjölskiktet, som däraf blir gelatinöst och lätt kan afskiljas. Den vid bottensatsen befintliga kloroformen kan därpå afdunstas, och mineralbeståndsdelarna närmare undersökas. En tillsats af alun kan enligt Herz påvisas genom följande prof: det mjöl, som skall undersökas, genomfuktas i ett reagensglas med något vatten och alkohol, hvarpå tillfogas några droppar kampecheträextrakt (af 5 delar kampecheträ och 100 kubikcentimeter 96-0/0-ig alkohol) samt omskakas väl. Härefter tillsättes mättad koksaltlösning utan vidare omskakning. Vid en alunhalt af 0,05—0,1 0/0 antager då den öfver profvet befintliga saltlösningen en tydligt blå färgning, som räcker flere dagar, under det att densamma vid en halt af O,01 0/0 färgar sig violettröd. Att rekommendera är att anställa jämförande prof med rent mjöl, som försatts med resp. O,01 O,05 och O,1 0/0 alun. I stället för kampechelösning har äfven föreslagits att använda simaträlösning eller en 1-0/0-ig alkoholisk alizarinlösning.

För påvisande af koppar inaskas ett prof, askan utlöses med saltsyra och i lösningen inledes vätesvafla, då svafvelkoppar utfälles. Denna fällning löses i salpetersyra och försättes med ammoniak i öfverskott, då vid närvaro af koppar en tydlig blå färgning erhålles. För profning på zink kan man med tillhjälp af en dialysator förskaffa sig en saltsyrehaltig lösning af mjölet, uti hvilken zinken genom kemisk analys på vanligt sätt påvisas.

För att på kemisk väg påvisa närvaron af mjöldryga kan man digerera 15 gram mjöl med 30 gram eter, hvartill fogats 15 droppar utspädd svafvelsyra (1:5), och låta blandningen stå inemot 1 dag i en sluten kolf, hvarefter filtreras och uttvättas med eter, tills filtratets volym utgör 30 kubikcentimeter. Detta försättes med 10—20 droppar af en mättad lösning af natriumbikarbonat samt omskakas; det senare upp-