Förfalskningar af närings- och njutningsmedel

20 FÖRFALSENINGAR AF NÄRINGS- OCH NJUTNINGSMEDEL.

förklistring inträdt. Rågmjölstärkelsekorn förklistra nästan alla vid denna temperatur, hvetestärkelsekorn däremot icke.

För att pröfva mjöls bakningsförmåga kan man betjäna sig af följande af Halenke och Möslinger föreslagna prof:

50 gram mjöl utröras med 25 gram vatten till en deg, som lämnas att stå under en glasklocka. Dåligt bakande mjöl visar redan efter kort tid, stundom redan inom en halftimme, en glans på öfverytan; degen gifver lätt efter vid tryck för fingret och börjar att flyta i sär och är efter 12 timmar sönderfluten. Godt bakande mjöl gifver en seg, elastisk, oförändrad deg.

Hvad som nämts om förfalskningar af mjöl gäller äfven i allmänhet däraf beredt bröd. Vattenhalten i mjukt bröd anses icke böra få öfverstiga 40 proc. Att brödet vid förvaring blifver mindre smakligt (»gammalt och torrt») beror utom på vanligt torkande äfven däraf, att vattenhalten, som finns uti stärkelsen, hvilken däraf hålles uppmjukad, öfvergår till gluten, och då hårdnar stärkelsen. Förvarat på fuktigt ställe möglar det lätt, och bör sådant bröd icke förtäras. Surbröd bör ej på 100 gram innehålla mera syra än som motsvarar 9 kubikcentimeter normalalkali.

Konditorivaror anträffas stundom försatta med mineralämnen (gips, tungspat, lera, zinkhvitt etc.), dock knappast af inhemsk tillvärkning på vår marknad, samt färgade med skadliga färgämnen såsom arsenikhaltiga tjärfärger etc., hvilket naturligtvis icke bör få förekomma. Kromgult

tager mjöldrygans färgämne och färgar sig vackert violett, under det att fett och klorofyllfärgämne förblifva lösta i etern. Afhälles lösningen och öfvermättas med svafvelsyra samt skakas med eter, så erhåller man en ren lösning af mjöldrygefärgämnet. Enligt A. Hilger kunna medels denna metod ännu 0,01—0,005 0/9 mjöldryga i mjölet påvisas.

För en approximativ bestämning af rågmjöl i hvetemjöl och omvändt kan mau enligt Danckwort betjäna sig af följaude förfarande:

10 gram mjöl blandas med 1 gram utjäst och fullkomligt uttvättat hvetekli i en dubbel sidensiktduk (n:o 12) och uttvättas så länge i rinnande vatten, som något stärkelse afskiljes. terstoden torkas och väges. 10 gram rent rågmjöl gifva efter afdrag af kliets och siktdukens vikt 0,5—0,8 0/0 återstod, under det att rent hvetemjöl behandlat på samma sätt ger 7,0—8,0 9/9. En blandning af 7,5 gram rågmjöl och 2,5 gram hvetemjöl lämnar 1,0—2,0 0/0 och en blandning af 5 gram rågmjöl och 5 gram hvetemjöl 3,0—3, 5 6/0.