Sida 186
X. Mejseln.
Årets milda blomstermånad var inne, och fälten lyste i skiftningar som den med vallmo och äpplen belastade trappan till den paphiska Venus tempel. De behornade korthåriga hjordarna sökte vattendragen, de krusigt ullna hvilade helst ända till aftonen på välbeskuggade sluttningar, och gigan sjöng på kullarna.
Arkipelagen låg så blank, att de aflägsna farkosterna tycktes med sina bruna segel stå orörligt sväfvande i luften, och en morgon landade Hans Alienus vid en bergig ö
På randen af den högsta klippan stod en byggnad inbäddad i murgröna, men inga jordarbetare rörde sig i dalsänkan, intet hundskall berättade om någon kojas närhet, och i sanden blekte
