Sida 33
>U- I. Hades. klyftorna, mellan hvilka Hans Ali- enus vandrade bort mot ensam- nan brun, håret långt som en kvin- nas, flaskan halftömd, och han hörde intet annat ljud än sina stegs knarrande i sanden och mussel- skalens sakta rasslande på den hvita kåpan. Här grönskade ingen ört. Här sipprade intet vatten, och ingen stigande rök vittnade om männi- skan, eldens herre. De gula klippblocken lågo vildt kastade om hvarann, och öknens ändlösa sandvägar buro hvarken ärr af hof eller klöfve. JU 29