Sida 107
V. Ensamheten
landtskötsel af den gamle Abu-Rasak i Babylon, j — sade han. Manbyggnaden med sitt sadelbrutna och mörk- nande tegeltak förföll mer och mer, ty Hans Alienus lät endast afstänga några få rum för sin egen räkning. De andra stodo tomma med brustna tapeter, och gipsflagorna hängde i takets spindel- I väf. Faderns kammare begagnades som ett slags kornbod. Getingarna murade där sina bon innan- för fönstrens fastspikade brädluckor. Ofvanpå i gafvelrummet förvarades hö, och från springorna mellan de buktande takplankorna föll en morgon en snok i drängens sädesbinge. Hans Alienus bief en innesittare som sällan talade med någon. Alla faderns böcker samlade han omkring sig, och de drogo honom vidare in i förklarandets virrande ordvärld. Hans inbillning slocknade med åren, och där denna fordom väg- Iedt honom och uppletat bevis från alla sidor mot invändningarna utifrån, stridde nu endast ihåliga skäl och motskäl om hans sista dagar. — Jag såg klarare, då jag var ung, •—- sade han. — Stund- vis flämtade dock inbillningens ljus ännu i pipan, men den dager hon kastade, kom allt omkring honom att synas kallt och främmande. En sommardag besteg han dock predikstolen I 4 t-------------------------------------------------------- 107
Källa: Project Runeberg ·