Sida 516
Vigtigare bearbetningar af källskrifterna.
Lagerbring, S., Svea rikes historia ifrån de äldsta tider till de närvarande. D. 3—4 (1776— 1783; af femte delens början finnes afskrift i k. vitterhets, historie och antiqvitets akademiens bibliotek).
Geijer, E. G., Svenska folkets historia. D. 1—3 (sista uppl. 1876).
Styffe, C. G., Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. D. 1—4 (1859—75).
Styffe, C. G., Skandinavien under unionstid. Ett bidrag till den historiska geografien (1867).
Historiskt bibliotek, utg. af C. Silfverstolpe. D. 1, 2 samt ny följd 1 (1875 o. f.).
Reuterdahl, H., Svenska kyrkans historia. B. II, 2—III (1850—63).
Munch, P. A., Det norske folks historie. Anden hovedafdelning. (Unionsperioden). D. 1, 2 (1862—63).
Keyser, R., Den norske kirkes historie under katholicismen. B. 2 (1858).
Suhm, P. F., Historie af Danmark. T. 13, udg. af R. Nyerup (1826).
Jahn, F. H., Danmarks politisk-militaire historie under unionskongerne, fra kong Oluf og dronning Margarethe, indtil kong Hanses død, med et tillæg af forhen utrykte diplomer og andre historiske actstykker samt 2 oversigtskort og 1 plan. Efter forfatterens død udgiven af E. Ewald. J. A. Fibiger og C. Molbech (1835).
Allen, C. F., De tre nordiske rigers historie under Hans, Christiern den anden, Frederik den förste, Gustav Vasa, grevefeiden. B. 1—3 (1864—67).
Paludan-Müller, C., De förste konger af den oldenborgske slægt. Omrids og tanker til forstaaelse af Danmarks historie i overgangen fra middelalderen til den nyere tid (1874).
Helweg, L. N., Den danske kirkes historie til reformationen, udg. af selsk. f. Danm. kirkehist. 2 (1858).
Ropp, G. von der, Zur deutsch-skandinavischen geschichte des XV. jahrhunderts (1876).
Rättelser och tillägg till andra delen.
S. 4, r. 26, 1348 (ej 1349); — s. 8, r. 1, okär och kär, (ej okär kär, och); — s. 10, r. 1, Bengt Turesson (ej Nils Turesson); — s. 14. r. 34, å (ej i); — s. 20, r. 31, s. 244 (ej s. 33); — s. 24, r. 21, Gustaf Tunesson (ej Turesson); — s. 32. r. 38. Ture Kettilsson (ej Nilsson); — s. 33, r. 19, brors- (ej syster-); — s. 46, r. 26, från (ej till); — s. 47, r. 39, 1362 (ej 1236); — s. 60, r. 2, 1376—1388 (ej 1372—1384); — s. 60, r. 12, invid (ej inom); — s. 111, slägttaflan (andra ledet) bör vara: Ingeborg. g. m. 1) hertig Erik Magnusson. † 1318, 2) hertig Knut Porse, † 1330; — s. 120, Kalmarne bör ha klostermärke; — s. 120, 121, kartorna omfatta den egentliga unionstiden (1389—1434); — s. 141, r. 7, Bos kusin (ej morbroder); — s. 176, fig. 141 tillägges: jfr s. 287, anm. 1; — s. 212, r. 4, högkoret (ej högkoter); — s. 243, på ätten Oxenstjerna utgår (i andra ledet) David, riddare O. s. v., hvilken orätt uppgifves som tredje son till Bengt Nilsson, och iakttages att (i femte ledet) Sten Kristerssons första fru, Kristina, var dotter af Erik Åkesson (Tott); — s. 245, r. 19 o. 20, hvilken förut varit gift med (ej efter hennes död gifte sig med); — s. 268, r. 4, öfver 300 000 (ej inemot 90 000); — s. 271, r. 8, två färlor (ej fästen); — s. 339 (tredje ledet) Ingeborg Åkesdotter (Tott) dog 1507; — s. 341, r. 12, m. fl. ställen borttages herrtiteln för Erik Karlsson (vase); — s. 353, r. 26 o. 27, ansågos tillhöra (ej tillhörde); — s. 362, r. 4, 354 (ej 353); — s. 366, r. 21, 1100- (ej 1400-)talet; striden, som egentligen är den helige Olafs strid vid Stiklastad, har af medeltidskonstnären genom misstag blifvit återgifven såsom den helige Eriks strid i Finland; — s. 430, r. 29, juni 1505 (ej 1504); — s. 435, r. 9, Åke Hansson (ej Hans Åkesson); — s. 458, r. 2, fig. 360 (ej 359).
