Sida 13

2. Den industriella arbetarfrågan.

Bland alla de otaliga särskilda områdena af nutida näringsflit fins näppeligen ett enda, som ej uppvisar en rad bekymmerfulla ekonomiska spörsmål, hvilka allt för tydligt bära den prägel vi funnit för “den sociala frågan“ egendomlig. Jordbruket har sin landtarbetarefråga, sin s. k. jordfråga (handlande om den samhälleliga betydelsen af besittningsrätt till jorden), sina små jordägare, som gå under, emedan de ej kunna sälja lika billigt som de stora, och sina stora europeiska jordägare, som se sina inkomster minskas, emedan de ej kunna sälja lika billigt som de amerikanska och indiska. Som en nyligen timad fiskaresträjk i Ostende och ännu ej afgjorda förvecklingar i de kanadensiska farvattnen bevisa, har äfven fiskeriet sina bistra ekonomisk-politiska spörsmål. De talrika nordamerikanska, brittiska, belgiska, franska och tyska grufsträjkerna intyga högljudt att allt ej är som det borde vara inom bärgsmannens yrke. Resningarna bland den keltiska landtbefolkningen i de skotska högländerna hafva ådagalagt att t. o. m. de ännu återstående spåren af jakträtt kunna vara förknippade med olidliga sociala missförhållanden. Handtvärket har sin “gesällfråga“ och sin ofta förödande kamp på lif och död mot storindustrin. Handeln lider under de, med nästan regelbundna mellantider återkommande handelsstockningarna och har dessutom sina millioner illa aflönade och nästan all utsikt till själfständighet eller befordran saknande lägre biträden. De lägre lärare- och tjänstemannabanorna erbjuda motsvarigheter till detta sistnämda förhållande. Kvinnans inträdande i arbetsmarknaden har mestadels på ett fruktansvärdt sätt nedpressat lönerna för alla arbetare samt upplöst de fattigas familjelif och skapat en, i vissa hänseenden djupt nedstämmande “kvinnofråga“. Barnet i arbetsmarknaden har mångenstädes väckt välgrundade farhågor för hela befolkningars hastiga kroppsliga förfall. De förhållanden, som bestämma den växande folkmassans fördelning öfver jordytan, arbeta inom våra samhällen därhän, att det i vissa landsändar (särskilt i de

Skannad sida 13