Istiden : Ett skede i jordens historia

genom dessa vittringsprodukters bortförande och nya aflagringar afsättande som den stora landisen värkade omgestaltande på vårt lands hela landskapliga karaktär.

De här omnämda dragen i vårt lands fysiognomi, som tilldanats under istiden, återfinnas mer eller mindre fullständigt äfven inom alla andra forntida nedisningsområden, och göra, att man alltid lätt af landens ytformer och lösa jordslag kan afgöra, huruvida en nedisning där förekommit eller ej.

3. Djur- och växtlifvet under istiden.

Om vi kasta en blick på Europa, sådant det bör hafva tett sig vid tiden för nedisningens största omfattning, hvilken motsats till det nuvarande Europa med dess gynnsamma klimat, dess rika odling och pulserande lif! Hela norra hälften af vår världsdel var då täckt af en många hundra meter mäktig ismassa, som dolde landens konturer och ojämnheter; ett annat stort glaciärområde låg öfver Schweiz, och flere smärre i det öfriga Europa. Öfver de vida isfälten rådde dödslik tystnad. Äfven de isfria slättlanden i mellersta Europa företedde en bild af polarlandens torftighet. Där funno dock de härdigare djuren och växterna en tillflyktsort undan den inkräktande isen; de ömtåligare formerna hade dragit sig ned till sydligaste Europa och norra Afrika. Vi finna vid denna tid i mellersta Europa ett växt- och djurlif snarlikt våra nordliga fjälltrakters eller polarländernas.

Om vi erinra oss, huru de klimatiska förhållandena under istiden varit underkastade många och genomgripande förändringar, kunna vi ock inse, att fallet måste hafva varit likadant med djur- och växtlifvet. I själfva värket förete de otaliga fynden, i synnerhet af däggdjurslämningar, från istiden en i hög grad brokig blandning af djurformer, hvilkas närmaste släktingar nu lefva under vidt skilda villkor. I synnerhet ha kalkgrottorna i mellersta och södra Europa lämnat rikliga fynd. I många har man funnit hundratals ben af hvarjehanda djurformer,