Istiden : Ett skede i jordens historia

hithörande frågor, hvarigenom vår kunskap om istiden blir allt säkrare och allt fylligare. Det synes därför icke orimligt att de båda här vidrörda frågorna förr eller senare skola kunna besvaras.

Bihang. De geologiska perioderna äro följande:

1. Urtiden; de bärgarter, som bildats under denna tid, sammanfattas under benämningen urformationen. Bärggrunden i vårt land utgöres till största delen af hithörande bärgarter, bland hvilka granit och gneis äro de vanligaste. Man har icke funnit några säkra spår af organiskt lif i denna formation.

2. Prækambriska tiden; till de under denna bildade bärgarterna, de prækambriska aflagringarna, höra bland andra de röda sandstenarna i Dalarna, Småland, Gästrikland o. s. v.

3. Kambruk-siluriska perioden; de under den samma aflagrade bärgarterna sammanfattas under benämningen silurformationen eller kambrisk-siluriska formationen och äro hufvudsakligen kalksten, sandsten och lerskiffer. Denna formation har sträckt sig öfver större delen af vårt land, men under loppet af följande perioder till det mästa blifvit söndervittrad och bortförd genom rinnande vatten och andra geologiska krafter. Den finnes i behåll på Gotland och Öland samt i vissa delar af Skåne, Västergötland, Östergötland, Närike, Dalarna och Jämtland. Formationen är rik på förstenade djurräster, mäst skal af lågt stående djurformer, som längesedan äro utdöda.

4. Devonperioden; aflagringar från denna period saknas alldeles i vårt land. De mäst anmärkningsvärda djurförsteningarna uti devonformationen äro fiskar med broskartat skelett och helt annat utseende än nutidens. Högre ryggradsdjur saknas däremot alldeles i denna formation.