Sida 33
mellanliggande trakter. Detta beror just dÀrpÄ, att dessa arter vid istidens slut vandrat Ät olika hÄll ifrÄn ett dÄ gemensamt utbredningsomrÄde. Ur vÄrt lands kalktuffer, som ofta innesluta bladaftryck och vÀxtdelar, har man kunnat följa de nordliga vÀxternas vandring Ànda ifrÄn SkÄne, genom mellersta Sverge, JÀmtland och VÀsterbotten till vÄra fjÀlltrakter, dÀr de nu lefva. Uti Danmark, södra Sverges och Norges torfmossar finner man vidare spÄren efter de vÀxter, som under klimatets allt fortfarande förbÀttring efter istiden, den ena efter den andra, inkrÀktade landet. Den vanliga ordningsföljden af trÀdstubblager i de danska torfmossarna Àr underst asp, som Àr ett nordligt trÀdslag, dÀröfver den mindre hÀrdiga tallen, sedan ek och öfverst bok, som Ànnu Àr det rÄdande trÀdslaget i Danmark. Man trÀffar sÄlunda nedifrÄn och uppÄt i torfmossarna samma trÀdslag, som man trÀffar, om man i den nutida vegetationen gÄr Ät söder, hvaraf framgÄr, att klimatet under torfmossarnas bildning i stort sett förbÀttrats.
En mera i detalj gÄende studium af torfmossarna har emellertid Ädagalagt, att denna förbÀttring i klimatet efter istiden ej varit jÀmt fortgÄende, utan att olika skeden kunna urskiljas, som synas karaktÀriseras af klimatets olika temperaturförhÄllanden samt olika torrhet eller fuktighet. Som dessa förÀndringar emellertid falla utom det tidsskede, som Àr föremÄl för vÄr uppmÀrksamhet vid detta tillfÀlle, och dessutom finnas behandlade i en annan af Verdandis smÄskrifter, mÄ de hÀr förbigÄs.
4. De Àlsta spÄren af mÀnniskans tillvaro pÄ jorden.
Tillsammans med lÀmningarna efter den djurvÀrld, som vi i det föregÄende skildrat, har man i England,
