Sida 88
Runeberg och Sverige, af E. Wrangel
E. WRANGEL.
Runeberg, P. Sparre och Sturzen-Becker. I detta litterära album deltog således det året jämte Runeberg både hans « store mästare» och hans «buse», den förre med En berättelse från Lappland, den senare med den snart populära vådevillen Apropåema. Bekant är hurusom Sveaborg först blef offentliggjord i Sverige, Runeberg ovetande; i «skillingtryck» utgafs den åtminstone så tidigt som 1852. En bland de senare Fänrikame, Den femte juli, lämnade Rimeberg först att tryckas i Sverige; det var till arkivarien N. A. Kullberg, hvars besök i Borgå ofvan omtalats — hans publikation, som utgafs till julen 1859, hette «Nya nordiska dikter och skildringar af finske, danske, norske och svenske författare», och den inleddes af Runebergs nämnda dikt, hvarpå följde en af Topelius.
I svenska samlingsverk och läseböcker förekomma naturDgtvis talrika prof på Runebergs skaldskap. Redan i C. J. Lénströms Svenska Antologi 1840 aftrycktes rätt många (tre utdrag ur Elgskyttame. Zigenaren, elfva idyllepigram och tolf andra smärre dikter). Ur den tredje diktsamlingen skyndade Bonnier att i sin lilla «bijoualmanach» Eugenie för 1844 upptaga fyra poem o. s. v. Flere dikter och uppsatser, som Runeberg låtit trycka i sitt Morgonblad, hade snart blifvit aftryckta i svenska tidningar, framför allt i Upsalatidningen Correspondenten, men äfven i Dagligt Allehanda (t. ex. En julkväll i lotskojan 1833).
Äfven Runebergs psalmer äro i Sverige kända och värderade; och Beskows ofvan anförda förutsägelse har gått i fullbordan. I de flesta nya psalmboksförslag har man hämtat bidrag från Runeberg, liksom man i flera fall upptagit hans förändringar af gamla psalmer. I C. A. Cavallins Förslag af 1879 förekomma femton psalmer af
dröjde, skref Runeberg att den gamle krigaren icke stode i B:s sold, utan «gOr som han sjSlf vilU. Runeberg begärde sedan 30 exemplar af Sägnernas andra häfte för utdelning till sina vänner i Sverige. Den 25 november nämnda år skickades till den svenske förläggaren <Landshöfdingen», som blifvit färdig dagen förut «Sveaborg> önskade han att B. icke tog med, enär han icke ville såra, skref han, de aktningsvärda personer af Cronstedts anförvanter, som ännu lefde. — Äfven fÖr de senare dikterna fick Runeberg rfkii höga honorar af Bohlin. «Kan ej» hoppades han skulle uppföras af Stjemström, cför min gamla vänskap till honom», skref han till Bohlin — vänskapen daterade sig väl från den Stjeinströmska truppens besök i Borgå 1849. Att den Agardhska troppen uppfört stycket i Stockholm, hade icke skett med Runebergs medgifvande. — Bohlin sände Runeberg tidt och ofta nya böcker (från sitt förlag); ännu i juni 1871 tackar fru Runeberg fÖr en sådan sändning.
Källa: Internet Archive ·