Sida 96
Runeberg och Sverige, af E. Wrangel
E. WRANGEL.
Småskrifter (n:o 112) gifvit af Runebergs utveckling en populär öfversikt, som grundar sig på en själfständig genomarbetning af ämnet. Och i det verk om den svenska litteraturen 1830 — 1860, som samme forskare efter sina föreläsningar vid Göteborgs högskola n5^ss u^fvit, är ganska stort utr3anme anslaget åt behandlingen af Runebergs diktning, hvilken behandling visar flera intressanta och nya synpunkter.
Att denna diktning också i de litteraturhistoriska läroböckerna — ända från Herman Bjurstens korta öfversikt af 1859 — med sympati blifvit framhållen, behöfver knappast tilläggas.
Föreliggande uppsats har nu från några synpunkter framhållit Runebergs betydelse för Sverige; men det återstår att tillaga något om hans diktnings betydelse särsldldt för utvecklingen af Sveriges litteratur. Djup och ingripande har den varit, utan att egentligen göra revolution eller bilda ny epok. Hans inflytande genomtränger så småningom vår litteratur, utan buller men säkert och mäktigt förande utvecklingen framåt — en af de allra förnämsta faktorerna i denna framåtrörelse.
Runebergs inflytande spåras först i en del äldre svenska diktverk, som tydligt visa hän på honom som förebild. Detta märkes ända från 1830-talet. Då framkommo t. ex. dikter af N. Lilja, förut imitatör af Stagnelius och Tegnér. I »Augustidagen», på fyrtaktiga trokéer, samt »Flickan i naturen», »Bilden i källan» m. fl., på tre- eller fyrtaktiga orimmade jamber, efterbildar han stilen i idyllepigrammen, och i »Torupsresan» stilen i hexameteridyllema. Fyrfotade och femfotade trokéer utan strofmdehiing, med ett enkelt ofta vemodigt stämningsinnehåll, började blifva allt mera vanliga efter Rimebergs mönster; så hos Herman Sätherberg: t. ex. »Gläd dig, nu är våren kommen» (den andra afdelningen i En vårnatt i skogen), samt hos G. E. Silfverstolpe : t. ex. »Oasen i öknen», ett verkligt idyllepigram.* En sådan dikt som den senares »Nog» — om den imge soldaten, som, när chefen befaller reträtt under ut-
* Det ar professor O. Sylwan, som ledt min uppmärksamhet pä dessa bada diktare säsom Rnnebeigs elterbildare.
108
Källa: Internet Archive ·