Sida 318
Björneborgarnes marsch, af Ernst Lagus
ERNST LAGUS.
De å pagina loo, 102 och 103 i detta nothäfte inskrifna numronia äro signerade Uskela och Loppis den 27 December 1804* hvaraf väl torde kunna slutas, att tidigare i häftet införda stycken måste vara införda före nämnda datum. Och som synes är redan denna variant försedd med »trion»! För att emellertid göra äfven denna tradition från «våra segrars, våra sorgers och vår äras gyllne tid> full rättvisa, har jag icke velat undanhålla den, framtida forskningar måhända till gagn.
En på 1820-talet född fiolspelare Hautakoski i Ilmola, son till gamle klockaren från samma socken, äfven han fiobpelare, hade i början af xBgo-talet exekverat trion ur «Punapartin marssi» på detta originella sätt:
j,U.J'J^n'^irpJ?-gHT ^: rJ?I^ | J^]j [3
KTf tcretf | ^'nj-r.r i r ^ j:vA^??ra i
Den sakkunnige märker emellertid, att vi också här ha att göra med den vanliga «trio»melodin, endast förvanskad på äkta bondspelmans-maner. Om Wolff haft något att göra med marschen är svårt att säga. Måhända hade han inöfvat sin musikkår att spela densamma, större kan hans roll i dess historia knappast hafva varit.
I tidningen Nya Pressen ingick den 26 februari 1891 en notis, att denna marsch vore komponerad af musikern C. Kress, «som under svenska tiden var militärkapellmästare på Sveaborg och sedermera, efter fästningens kapitulation, orgelnist i Helsingfors».
* Enligt mantalslftngdenia för Uskek socken 1804 bodde på Haitio rasthUl i Loppis by bergmästaren Carl Lundström, men om nothfiftet tillhört och skrifvits af någon i hans familj framgår icke af några anteckningar. Det skånktes i mars 1892 till LitteFatursåUskapet af d. v. stationsinspektom R« R« Rosvall som nppgaf, att det fÖnit egts af kantoreroe Ylenius och Caselius i Björneborg.
3'8
Källa: Internet Archive ·