Sida 24
Sjöresa. — Lübeck. — Hamburg.
Ju mera man skred in på stadens egentliga område, desto fruktansvärdare trädde symp-tomerna af det onda i dagen. Vid vallarne höjde sig redan en rad af improviserade småstäder med gator af bodar och stånd, med byggnader af bräder och väf. Ett slags barrikader af räddadt husgeråd, i de mest brokiga formationer, utgjorde liksom en befästning kring denna melankoliska asyl för ett elände, hvilket, efter nära en vecka af öfvermenskliga ansträngningar, nu ändtligen kunde åtminstone andas fritt, utom atmosferen af en glödande luft, af en öfverhängande fara.
1 sjelfva staden var rörelsen nästan densamma, som under en verkligt pågående eldsvåda. Lastade trossvagnar korsade hvarandra på de icke serdeles breda gatorna; det privilegium att skrika och väsnas, som mobben gerna tar sig vid tillfällen af allmän fara, utöfvades temligen opåtalt; sprutorna gingo rastlöst på alla de punkter, der brandgränsen berörde de ännu skonade delarne af staden. Tjocka rökpyramider stego alltjemt hvirflande upp i luften, som, i de lägre regionerna åtminstone, kändes het och tryckande. Gestalter, höljda af sot och svett, ilade fram och tillbaka på ga-torne, i hvilkas hörn man läste anslagna proklamationer, utfärdade af Senaten och i verkligt ädel stil uppmanande till ordning och lugn. Etterlysningar efter förlorade och bortbytta effekter och äfven efter barn, hvilka i den all-
Källa: Project Runeberg ·
