Sida 9
Sjöresa. — Lübeck. — Hamburg.
Det Svenska ångfartyget Gauthiod stannade, en vacker vårafton i Maj 1842, utanför Warnemünde, i ändamål att aflemna och emottaga passagerare. Från tyska stranden sköt genast ut en liten ångbåt af serdeles smånätta dimensioner, som, muntert rullande på vågen, styrde sin kosa emot oss. Snart låg den i skydd af det större fartyget och hvälfde en svärm gäster öfver däcket, som med serdeles uppmärksamhet togo våra passagerar-personer i ögonsigte, och, icke utan ett visst deltagande, mönstrade ångskonertens eleganta inredning. Rostock, hvars flerfaldiga torn spirade opp från tyska kusten, tycktes, att döma derefter, icke vara någon liten stad; men den egna, karakteristiska nyfikenheten hos de besökande derifrån talade dock, med tornens skjutande i skuggan, om motsatsen. En större nyhet, än de efter alla anledningar förde någon tillbaka, hade likväl dessa gäster med sig ombord. »Hamburg brinner!» var den alldeles opåtänkta underrättelse, som snart ljöd i hvarenda vrå af skeppet, från
