Sida 156
En samhällsförbättrare i gamla och nya världen
kungl. »prenteriet» varit en af Walls företrädare, hvarefter huset i mer än halft annat århundrade inrymde Stockholms Trivialskola.
Demokraten kostade 16 skilling banko i prenumeration för tre månader och 2 skilling banko för ett lösnummer. Den predikade alls icke någon kommunism, men kämpade för religionsfrihet, allmän undervisning och allmän rösträtt. »Hvar och en som vill på fredlig väg», hette det i första numret, »medverka för dessa mål, är en sann demokrat. Den som vill gå motsatt väg, som vill våld och revolution, den är icke demokrat, han är demagog och kan aldrig hjälpa demokratien till seger.» För demagogerna varnade tidningen.
Demokraten visade oförskräckt sina republikanska åsigter, gäckade ofta kungadömet och var icke vänlig mot presterskapet, men angrep aldrig någon i hans enskilda lif. Detta oaktadt satte professor Palmblad, konservatismens väldige kämpe, i sitt blad Tiden den Widstrandska tidningen i jämnbredd med Folkets Röst, som lefde i synnerhet på personliga smädelser. Sedan Palmblad vändt sig mot hvad han kallade den »destruktiva pressens representanter på riddarhuset», hvarmed han i främsta rummet afsåg L. J. Hierta, och sökte tukta den »unge fyren» (S. A. Hedlund), hvilken var misshaglig, emedan han bildats i »Aftonblads-institutet», utöste han sin vrede mot Demokraten, hvilken han ansåg långt farligare än den öfriga »destruktiva pressen». Detta var otvifvelaktigt att
Källa: Project Runeberg ·
