Sida 8
Ett barndomsminne
öppna dörren till den trånga förstukvisten stod en gammal kvinna, men det kunde ej vara densamma, som då namnsdagsfesten firades, ty hundra år uppnå få. Nu bodde ett annat gammalt par i det lilla huset, som väl är minst två hundra år gammalt.
Utanför kojan är det nästan lika trångt som inuti, men frisk luft finnes och härlig utsigt öfver Saltsjön. Där står ännu det gamla lusthuset, blott något mera förfallet, lutande till undergång, och gumman bad mig stiga in och se på utsigten, alldeles som sextio år förut. Allt var som förr, blott gumman var en annan och jag var kanske något annorlunda, och de som då förde mig dit lefva endast i mitt tacksamma minne.
Inga lekkamrater fann jag den aftonen på 1830-talet i täppan på Söder, och likväl roade jag mig, och när vi vandrade hem till den mörka Vesterlånggatan, för att där tillbringa den kvafva sommarnatten, tyckte jag, att jag haft en riktigt härlig sommardag.
Källa: Project Runeberg ·