Sida 198
En nyårsnatt på Rydbergs
att Aspgreen, handelsman, vet jag, som bor vid Södermalmstorg, fast han har fabriken på Kungsholmen, fått förnyelse på kammar- och kommerskollegiets privilegium att tillverka tobakspipor?»
Jo, det tycktes sterbhuskamreraren Petter Rungreen ha hört, fastän han bodde ända uppe i Styckjutaregränden.
»Bror Wång kommer sent i kväll», anmärkte en annan och knaprade på en kryddskorpa samt tog sig en klunk svagöl. »Jag bor, som bror väl vet, långt härifrån, på Nya Munklägersgatan och har ändå varit här en god stund.
»Bror Leyell», svarade den som kändes vid namnet Wång, »är praeses i stadens kämnerskammare och där är nu för tiden kanske icke så mycket att sköta som här i Norra kämnerskammaren, och fastän den är här i huset, så får jag väl lof, skulle jag tro, att efter slutad session gå hem och få mig min middag, och det är nog en bit ned till Packartorget också. Det är så mycket att göra i Norra kammaren, att vi snart inte kunna sätta flere af dem vi ransaka i häktet här inunder.»
»Hvad säger bror? Skulle Kastenhofskällrarne icke räcka till för tjufvar och skälmar? De äro dock rätt rymliga, vill jag minnas.»
»Pin fullt, säger jag, och i dag skickade jag upp till grefve Arvid Posse, chefen för lifgardet, som har sin boställsvåning här uppe i huset, och bad att få låna hans vedkällare för att där sätta in några fångar, som jag ännu inte fått bugt med.
Källa: Project Runeberg ·