Sida 200
En nyårsnatt på Rydbergs
»Åh, jag hade följt commercie-rådet von Hökerstedt in på Kejsarkronan vid Drottninggatan, men herr commercierådet fann ingen synnerlig trefnad där och ville att vi skulle besöka antingen Merkurius i Lilla Vattugränd, som nu hålles af Gabriel Ratkien, kunglige hofkyparen, eller Segers källare vid Jakobstorg, och då jag menade, att Kastenhof nog ändå vore det agreablaste, gick herr commercierådet hem till sig.
Dörren till det yttre rummet öppnades, och in stormade några unga officerare vid kungliga lifgarde. »Stormade» är kanske icke rätta ordet, ty det buller deras inträde orsakade var mycket dämpadt, liksom allt hvad vi hörde i denna natt, men de rörde sig med mycken liflighet och talade alla på en gång, fastän ljudet af deras röster förekom oss som hade det kommit ifrån någon aflägsen ort.
»Hör du Witting», sade en af officerarne, sedan han bestält ett kvarter Pontac, »nu skola Yxkull, Otto Flemming och Lybecker gå i fransk tjänst. Axel Mörner och Gustaf Leyonhufvud äro redan där. Men Hamilton, han som avancerat till öfverstelöjtnant i Frankrike, lär komma hem och värfva manskap för svenska kronans räkning. Det lär vara fråga om ett nytt lifregemente!»
»Åh, ingen lär väl försöka att täfla med oss som kommendera konungens eget lifgarde. Jag var i går bjuden hos chefen här uppe i huset. Grefven var ytterst graciös, talade om Pultava och sin fångenskap hos ryssarne. Olof Hermelin och jag
Källa: Project Runeberg ·