Sida 202
En nyårsnatt på Rydbergs
I det rummet visade man oss på en diger patron, som var stadsbryggaren Ehrengren vid Röda bodarne och bredvid honom stadens skeppsmätare Outkies samt stadsuppbördsmannen Calvijn, som bodde i själfva Kastenhofshuset. Där sutto för öfrigt handelsmännen Allmacher, Bedoire, Gnospelius, Kierman och Baltzar Grafe i lifligt samspråk. Men det lät som ett stilla susande. Guldsmeden Seel, som hade sin verkstad vid Fredsgatan, sade man, tvistade med gördelmakaren Korp och hattmakaren Sonneman, och det såg nästan ut som kungliga »paruque-makaren» Lorenz Rumph höll på att komma i handgemäng med skomakaren Brewing. Det handtverksidkande borgerskapet var talrikt i Kastenhofskällarens yttre rum.
Vi sökte oss ut i halfmörkret. Talgljusen voro nästan nedbrunna. I förstugor och trappor var det kolmörkt. En gammal kämnersrätts-vaktmästare gick omkring med en dank i en hornlykta och vakade öfver att intet ljus vore kvarglömdt i domstolslokalerna. Men hvad var det för ett hemskt suckande? Det kom kanske nedifrån fängelserummen. Fångarne där nere hade nog icke så roligt, under det magistratspersonerna gjorde sig en glad afton i skänkeriet.
Men — hvilket starkt sken! Plötsligt är allt ljust igen, bländande ljust. Kristallglober öfver allt. Fint dukade och festligt inbjudande bord. Vi se inga flottiga kyparepojkar, inga blå förkläden, endast eleganta vaktmästare. Och kring borden våra
Källa: Project Runeberg ·