Read Runeberg

Tidsbilder ur Stockholmslifvet

Originalsida 75
Originalsida 75
Originalsida 74
Originalsida 75
74–75

Sida 75

En majdag i Värend

hade varit blid. Vid festligheterna den 6 februari rådde regn och snöslask, och natten därefter hällregnade det oupphörligt. Återstoden af månaden var något kallare, men utan stark köld. Likadant var förhållandet i mars, men kylan visade sig något skarpare i april och höll sig långt in i maj.

Ångbåtarne hade dock i dessa dagar börjat sina turer, och Ormen Långe kom ända från Linköping, under det Gustaf Vasa slog sig fram till Strengnäs och Vesterås, men det var mycket is ännu i Mälaren. Till Stockholms omgifningar österut hade man nu fått bekväm lägenhet med ångslupen Gustafsberg, som gick hvarenda dag, något riktigt utomordentligt på den tiden, till Gustafsbergs »postlinsfabrik».

Stockholms folkmängd hade gått upp till nära 85,000, hvilket var en tillökning af 10,000 på tjugu år, till och med på fyrtio år, ty från århundradets början till senare delen på 1820-talet höll invånareantalet sig på några och sjutio tusen. Och huru såg det ut i hufvudstaden? Här fanns ingen vattenledning, utan man hemtade sitt dricksvatten ur brunnar, af hvilka flertalet var dåligt och helsofarligt. Gas kände man ej till, men tyckte att man hade en ganska god gatubelysning i de Argandska lyktorna, som kommit i bruk ej fullt halft annat årtionde förut, fastän de visst icke funnos i alla delar af staden. Trottoarer funnos icke. Skulle man vika undan för ett åkdon, fick man gå i rännsten invid husraden på den alltid illa stenlagda

Källa: Project Runeberg ·