Sida 82
En majdag i Värend
herrinnan talar om S. H. T. af L. D. G. Jo, boken har just nu kommit ut. Den är verkligen af en baron De Geer, ung extraordinarie i justitiestatsexpeditionen. Men har friherrinnan läst Almqvists Tre fruar i Småland? Det är det allra nyaste ... Åhå, nu börjar ouvertyren. Den är gammal. Är af Kraus.»
Man lyssnade andäktigt till denna musik, som visserligen var af en utländing, men tonsättaren hade så införlifvat sig med sitt nya fädernesland, att man ansåg hans skapelser för svenska och såsom ett kärt minne från Gustaf den tredjes dagar. Efter uvertyren framträdde Georg Dahlqvist och framsade stycken ur Tegnérs »Svea», som gjorde högtidligt intryck. Men så kom aftonens förnämsta afdelning »En majdag i Värend». När ridån gick upp, såg man en plats mellan två småländska bondstugor och i bakgrunden en sjö och en kyrka. Det satte åskådaren genast i stämning. Det var morgon. Man hörde vallhjonens lurar och koskällornas pinglande. En ung bonde (hr Hyckert) samtalade med sin hustru (fru Gelhaar), och hennes bror, en ung Smålands husar (hr Günther) klef ned från loftet.
Det var föräldrarnes silfverbröllopsdag, fader Åkes (hr Fr. Kinmansson) och mor Brittas (fru Bock). Den åttioårige Blekingsbonden Truse (hr Dahlqvist) f. d. riksdagsman, påminde om att det också var 25 år sedan kungen krönts, och det väckte bifall i salongen. Man klappade händerna ... Men
Källa: Project Runeberg ·