Sida 49
1. Humorn och Svenska Folklynnet
och i dem äro preludierna till en klass af Bellmans sånger ganska hörbara. Så denna visa:
”Kära Bacchus, öppna din tunna!
Af dina flaskor lät mig fa rus!
Till mitt sista kan du mig unna Att i ett vinfat bygga mitt hus.
Kära Bacchus, öppna din tunna etc.
Skönsta Venus, gör mig ej smärta,
Du som all verlden plär göra nöjd!
Hvarför tog du plats i mitt hjerta,
När du ej bragte seger och fröjd?
Skönsta Venus, gör mig ej smärta, etc.
Hvem i verlden vill mig försvara?
Bacchus och Venus dras om mitt skinn.
Dock för begge kan jag ju vara:
När en går ut, den andra går in. I
Hvem i verlden vill mig försvara:
Bacchus och Venus dras om mitt skinn.”
Vi höra här samma tema, som Bellman så ofta varierar: ”En nymf i det gröna Och vin i gröna glas;
Lika godt kalas!
« Båda om mig dras.” (Ep. 2).
Emellertid har dock icke hos Dalin humorn hvarken det djup eller den omfattning, som den vinner hos hans efterföljare.
En dag inställde sig hos Dalin en nittonårig yngling, låAg och bleklagd, med fina, välbildade och själfulla anletsdrag. Han medförde ett poem, som han vördsamt underställde Dalins omdöme. Poemet var en satir i Dalins eget manér, hade till titel ”Månan” och skildrade samhällstillståndet på denne jordens trogne följeslagare såsom en högsta stegring af dårskaperna på moderplaneten. Dalin genomläste stycket och återlemnade det åt den unge författaren med den .enda ändring, som snarare af försigtig-hetens än af poesiens lagar var föreskrifven, att i stället för ”Skomakaren steg på predikstolen” sattes ”Skomakaren steg på lärostolen.” Den, hvilken här som lärjunge vördnadsfullt närmade sig mästaren Dalin, var den skald,
4
Källa: Project Runeberg ·